Hjulbeningen!

(Detta skrev jag en kall decemberkväll för 15 år sedan, sittandes framför en värmande brasa och lät mina tankar fara…)

Tänk om vinter var sommar. Tänk om den vita snön istället vajade på en grön blomsteräng. Tänk om bister vinterkyla kändes mer som en sval bris en ljummen sommarkväll. Tänk om städernas parker var fulla av nakna soldyrkare under årets lite mer krispiga period. Varför är det inte så? Vore inte det bättre? Man mår ju så bra av sommar och värme. Kan då inte hela året vara som sommaren.

Fast om vintern upphörde att svepa sin kyliga mantel över våra skuldror, så skulle vi säkert inte uppskatta sommaren så mycket som vi gör. Och om sanningen ska fram så kanske inte vintern är så tokig ändå. Är det inte så att det kan vara ganska mysigt att se frostens grepp om våra stugor och känna kylan bita i kinderna. Samma kyla som får våra steg att frasa i snön och som får många ljud att dämpas eller rent av att försvinna helt. Ljuden tinar emellertid upp framåt vårkanten och hörs då lite här och var ute i skog och mark. Man kan då gå omkring och lyssna på det som sagts under vintern.

Att sen få sätta sig med en kopp varm choklad framför en knastrande brasa finns det väl inget som slår. Tänk att få sitta där och drömma sig bort till glödens oförutsägbara skiftande, det harmoniska sprakandet och värmen som får ansiktet att liksom skrynkla ihop sig. Det är precis vad jag gör nu. Jag har elden. Jag har doften av brinnande ved. Men jag har inte varit ute i kylan och blivit röd om kinder och näsa. Men jag har chokladen.

Jag tycker om köld under kontrollerade former. Med andra ord, rejält utestängd med hjälp av varma kläder. Synd bara att det inte kommer att bestå särskilt länge. Den landsände jag bor i är inte bortskämd med vargavintrar längre. Snart blir det blidväder och den lilla snön som kommit blir en slaskig sörja. Det var bättre förr. När jag var liten och var kung i pulkabacken. Då var det bra. Då var det vinter.

Tänk om det kunde få vara riktigt kallt och mängder av snö på vintern och dess raka motsats på sommaren. Det skulle vara större skillnad på årstiderna. Så som det är i norra Sverige. Ovanför Uppsala, typ. Då skulle nog fler uppskatta årets klimatsvängningar mer.

Men ändå. Tänk om! Tänk om julen inföll i juli. Tänk om julmaten bestod av dillkokt färskpotatis och nyplockade jordgubbar. Tänk om tomten var påskhare. Eller ännu värre, tänk om tomten inte fanns!!! Nä, där drar jag gränsen! Nån´ måtta får det lov att vara!